Äntligen är man där man ska vara

Idag blev det ett bra skidpass vid Birkenbeinerstadion. Sista fem kilometrana körde jag endast stakåkning  och det gick riktigt bra. Har utvecklat min stakåkning massor på de fem veckorna jag har bott här i Lillehammer. Där blir bet har snöat i två dagar i sträck nu och det gjorde det tungåkt men då får man tänka. Det här blir bra träning.

Jag har varit hemma i Sverige under fyra dagar för att träffa lite vänner och familj. Jag jobbade även två dagar på mitt gamla jobb. Det kan vara skönt att vara tillbaka och ha ett riktigt jobb. Här i Lillehammer är mina jobb lite mer diffusa. Datasupport är nog mitt huvudjobb här sen är jag även personlig tränare på Elixia.

Hur gick det med världens hårdaste pass?

Det blev ingen intervallträning. Det blev marklyftträning istället. Närmare bestämt 150 stycken lyft under 28 minuter. Oj vad folk kollade konstigt på mig när jag stod där framför spegeln och lyfte vikter. Efter den träningen blev det 13 km löpning. Den natten var hemsk vaknade kl 0100 av smärta och drack upp min kompis cola.
Konstigt nog kände jag mig hur pigg som helst dagen efter. Det blev drygt en timme på gymmet sedan 50 min löpning.


Det roligaste på hela resan var när jag skulle åka hem då hade min syster som bokade biljetten bokat fel dag. Hon tyckte jag skulle stanna en vecka längre. Då blev det bara att boka om på flygplatsen, men jag kom hem till Lillehammer.

Nu ska jag fortsätta mitt rät okomplicerade liv här i Lillehammer med dagens andra träningspass som består av spänstträning